Dålig hårdag
tisdag, mars 10th, 2009Trots allt strul igår lyckades jag komma iväg på Mija Janssons föreläsning om torrhandling (agility självklart, för er som undrar). Väldigt trevligt och givande, nu ska jag bara köpa loss en lektion av henne så att jag sätter allting i praktiken. Det var ett stort gäng instruktörer från här och var och Mija kan ju verkligen få folk på gott humör - trevligt.
Trevligt var också att jag blev godkänd på alla punkter på min A1 (agility det också förstås) instruktörs utbildning. Ännu en hundutbildning, dock har jag bytt inriktning
Äkta agilitynörd som man har blivit!
Och sen blev det idag… Jobbade sent med Maria med att få ihop material till tidningen, i säng 12 sen upp 2.30 då Zaga började ullka. Släppa ut hund på tomten x 10 (jag ÄLSKADE det här huset och tomten i natt!) och resten av den alldeles för korta natten spenderade jag på soffan. Upp en timme tidigare med Max då jag hoppades fortvarande, trots att Roger inte kunde lämna Max på dagis, att jag skulle hinna till lydnadsträningen i ridhuset… Max kändes lite trött och lite hes, men va f… han har ju varit förskyld sen han börjat på dagis, så inte tänkte jag mer på det. När jag lämnat honom så insåg jag att det var köer, halt och jag skittrött… Vände hem och donade en stund och så tänkte jag lägga mig och vila. Då ringer de från dagis - Max känns varm och lite hängig… Hämta hem honom igen, ingen ordentlig hundpromenad och kunde inte släpa med honom i vagnen då han hade högre och högre feber när det vräkte ner snö i massor. Hemma ville han bara sitta i knät och prata om sina 3 favorit pekböcker - tror ni jag ville bränna upp dem eller
Det är ju lite mysigt ändå men en gosig varm liten unge, men efter 5 timar med samma bok håller man på att bryta ihop… Ikväll skulle vi ha möte för Agilityintresserade på klubben och det missade jag, ville ju inte lämna iväg en ynklig Max och smitta ner tant Stina. Och ingen rapport har jag fått än! Nyfiken så jag håller på att spricka!
Nu efter en lång kvällspromenad i nysnön känns allt lite bättre och man får ju hoppas på morgondagen. Här är en som, om möjligt, har haft en ännu sämre hårdag
Bilden tagen med iPhone, därav lite suddig.
