När helgen är som bäst…
… Då får man köra agility… Lika trött som jag är på tattarlivet och att vara borta från grabbarna hemma, lika kul är det att tävla agility… I år har jag knappt tävlat nått just pga detta, men när jag väl gör det så känns det om att det finns inte så mycket som slår det! Jag har försökt att inbilla mig att jag ska sluta med agility och satsa på det jag är mer lämpad för… Jag är lite för långsam i huvudet för den här sporten, Zonett är ju gammal, Zaga har ju sin rygg, Curt kommer aldrig att bli en bra agilityhund med mig som förare (dock underhållande för publiken - det kan man se på folks miner när de tittar på vår debut i hoppklassen, se nedan). Men sen inser man att man är fast - en äkta agilityholist!
Foto Malin H.
Foto Malin H.
Upp halv fem på lördagen, åka innan sex… Stoppad av polisen redan i Enköping… Det bådade inte gott. Men med trevligt sällskap i bilen (en ny tjej på klubben - Tina F.) så blev resan inte så tokig ändå. När vi kom fram till Gagnef - Floda så pågick banvandringen för Agility klass 1 large… Curt hade haft bakslag på träningen så jag hade inte tänkt att starta honom, men eftersom vi ändå var där i tid så kunde jag inte låta bli att kolla in banan. Den kändes lätt och helt ok för Curts hälsa (gungan var tex hinder nr. 2 så jag hoppades på att han inte skulle hinna tappa hjärnan på den korta biten:-)). Så jag banvandrade och Curt fick debutera på en agilitybana. Målet var att ta sig till slalom, men jag trodde att vi skulle bara klara oss fram till gungan om jag ska vara ärlig… Vad lite jag tror om min lilla Curt:-) Jag fixar inte att lägga upp filmen, så det får bli senare, men förutom att jag slutade styra mitt i banan (av chocken tror jag) och drog in honom lite för mycket vid slalom så skötte han sig så bra! Superfin i starten, kanon kontaktfält och bara lätta urspårningar när jag inte gav honom vägen… Tyvärr 4 rivningar med höger bak. Jag valde att tro att det var pga att det var innerbenet, men på söndagen när han hade vilat i nästan 2 timmar var han lite lätt halt… På höger bak… Synd att jag inte gick på min magkänsla i lördags och startade honom på söndagen också. Men v-f, han gick helt rent… Söndagens bana var alldeles för svår för oss och jag var uppriktigt rädd för att han skulle göra en våt fläck av mig när han kom ut ur tunnlarna, men kan konstatera att han har inga sådana tendenser kvar alls! Snarare tvärt om, mycket riktigt hann jag inte med 2ggr och stog i vägen för honom och han gjorde allt för att undvika mina knäskålar! De som tittade på kunde också konstatera att när visa hundar med tryck flyttade tunnlarna kanske 10 cm så flyttade Curt dem minst 20:-) Återigen nöjd med starten och så vilka kontaktfält!!!
Zonkan har briljerat som vanligt - 4 nollade lopp, en vinst, sen 5, 6 och 10, 3 nya SM pinnar. Lilla skrotan. Jag tror att trots att vi inte tävlat särskilt mycket så saknar hon bara en agilitypinne till SM 2011… Och det är nog bara för att jag har stoppat henne så länge på kontaktfälten tävlingarna innan SM. Zaga har gjort 2 lopp med 10 fel och 2 disk, men hon var riktigt fin och rolig att köra igen. Aldrig mer springande kontaktfällt på en hund igen…


onsdag, 11 augusti, 2010 kl. 8:37 f m
Kul att det börjar lossna med Kurtan! Hoppas det inte är nåt allvarligt med hältan och att ni fortsätter! Go Go Kurt!
onsdag, 11 augusti, 2010 kl. 8:48 f m
Curtan är som världens största ketchupflaska - det hände inget på 2 år och nu kommer allt samtidigt:-) Hältan var en muskelknut på insidan av höger lår, massagebehandlad och borta. Däremot så är han så orädd om sig så jag är rädd för att han inte håller så många år…
tisdag, 17 augusti, 2010 kl. 11:13 e m
Bästa Curtan!!! no more coments
Och Zon… Du vågar då bara inte prata nått mer om pension för henne, hon går ju jäkligt bra.
Zaga, går ju bra hon med, men är lite mer oförutsägbar än Zonett
Så det är bara att inse, du har nu 3 st agilityhundar som vill tävla
:) 