Så är det att träna med Curt Nu har vi haft en massa bra träningar och detta har jag kommit fram till;

* Att inte öka svårighetsgraden för fort. Det är lockande när det går riktigt bra, men det är då de ljupaste svackorna har kommit. Han är ju trots allt kille… Bara för att han gjort en sak 100 ggr betyder uppenbarligen inte att han har begripit vad han gör

* Att inte träna på hemmaplan. Av någon anledning så är han störd av allt i den alldeles lugna miljön..? Det blir alltid mest problem på hemmaplan.

* Att inte träna själv. När Maria är med och det börjar gå dåligt så även om vi inte lyckas lösa allt på en gång så slutar alltid träningen positivt. Och det är ju både vad jag och Curt behöver.

Och Ann, ger man mig en pralin så kommer den aldrig åter!

Nästa lördag ska Curtan mentalbeskrivas… Mest rädd är jag för dumpen, det lär skenas!