Det är tyvärr inte en Idol delfinal utan ett drama som utspelar sig hemma hos oss på riktigt… Curt har under en period vallat på Zaga inomhus. Hon har surnat till nån gång och och så var karusellen igång, han har låst ännu mer. Till slut började han svara när hon surnar till och sista tiden har det varit svårt att få isär dem. Ju mer jag har varit på honom desto mer stressad har han blivit och låst ännu mer så fort jag har ryggen åt. Sist dem var i luven på varann så förstod jag att jag måste göra något åt det innan han tar Zaga på riktigt. Jag har delat upp hundarna på olika våningar eller turats om att ha dem i bur i ett försök att bryta hans beteende och i väntan på att komma på en lösning. Tanken på att omplacera någon av dem kändes inte bekväm… Han gör detta bara inomhus och med Zaga.

Så i torsdags hände det som jag befarat - Curt låg vid dörren när husse kom hem och Zaga sprang för att hälsa. Han tog henne över skallen, skakade och sprang iväg med henne till köket. Där fick Roger stopp på honom… Såret runt huvudet blev rätt ytligt, mest blåslaget och hon gjorde illa ett framben (sträckning) samt ryggen. Tur att det är nästan 8 kg muskler, annars hade hon nog inte levt längre. Zaga massage behandlades av Sanna och ikväll fick hon åka till min mamma. Det känns verkligen som att jag sviker henne, jag vet att hon har det alldeles prima där, men ändå…

Så nu måste jag fatta ett beslut… och jag har inte en aning hur man väljer mellan sina hundar. Mina hundar är först och främst mina familjemedlemmar, mina bästa vänner och även min största hobby. Hur kan man välja bort någon av dem..? Även om Curt inte bott här så länge så är han en underbar hund som jag trivs med och så har han alla dessa egenskaper en bra tävlingshund ska ha. Jag har räknat med många härliga år med honom och olika tävlingsgrenar. Zaga kan jag ju inte tävla med så mycket, men hon är familjens knasigaste, gulligaste, roligaste följeslagare och ingen kan få en att känna sig så älskad som hon.

Nu har Zaga som sagt åkt till min mamma. Jag hoppas att vi får lugn och ro i flocken igen och att Curt, inom att han kan börja jobba mer och mer, ska komma ifrån beteendet och att det ska gå att återinföra dem två snart igen. Han är ju ingen komplicerad eller aggressiv hund och man ska inte glömma att han är bara 10 månader och i en rätt jobbig ålder. Eller hoppas jag på för mycket..?

Den som sitter säkert är Zonett. Lilla Zonkan, socialbegåvning som hon är, låter sig aldrig dras in i onödiga konflikter. Hon mår dock inte så bra hon heller nu, damen är ju väldigt känslig för mitt mående och hennes värld rasar när jag inte är glad…

Lilla Zaga med en nyfödd Max